Kapitel3 - Hemma hos Justin

Förlåt för att mina kapitel är så korta, dom kommer bli mkt längre! /Tippe
_____________________________________________________________________________________
Justins perspektiv

This day is goin' to be GREAT.
Bye

*Skicka* Jag var inne på Twitter.

Pling

Jag hade fått ett sms.. Från KATE!

Hej Justin. kommer du nu eller?
xxx Kate

Svara

Hej Kate. Kommer om ca 10 min. vart bor du?

Det tog typ 3 sek, sen svarade hon.

21st treestreet.. <3

okej, kommer nu.
svarade jag och gick mot dörrn.
"Vart ska du?" frågade min mamma Pattie.
"Hämta en tjejkompis" svarade jag.
"kommer ni hem sen?!"
"Ja!" ropade jag och stängde dörrn.

Patties perspektiv

Jag undrar om den där 'tjejkompisen' och Justin har något tillsammans eller om dom bara är vänner. Visst är det bra att han har tjej -  och killkompisar, men han är väl lite för ung för att bli ihop och.. Kanske bli intim med någon. Eller, han kanske är redo, vad vet jag? Han bestämmer det själv men jag vill absolut inte att han ska ta några förhastade beslut.
Plötsligt ringde min mobil.
"Pattie".
"Hej Pattie, det är Jeremy".
"Hej".
"Visste du att Justin är på väg att hämta en 'tjejkompis'?" frågade han.
"Ja, och det oroar mig".
"Mig med. Du kan jag ringa dig senare?"
"Visst".
"Vi hörs".
KLICK

Justins perspektiv igen

Jag körde i 130 km/h påväg hem till Kate. Efter ca 7 minuter var jag framme.
Jag klev ur bilen och såg Kate sitta på trappan utanför huset. Jag vinkade.
Hon sprang fram till mig och tänkte krama mig, men tänkte efter och tog ner armarna. Jag tog upp mina armar och kramade mig. Hon nästan skakade av nevositet.
"Tare lungt, hörru" sa jag och pussade henne lätt på kinden. Hon rodnade.
"Nu åker vi" sa jag och blinkade med ena ögat.
"Jag har aldrig åkt porsche föut.." sa hon, som om det var livsfarligt och tittade på min röda porsche.
"Det är ingen fara, jag är skit duktig på att köra bil" sa jag och log.
Hon nickade och satte sig i bilen.
När vi kom hem, öppnade jag dörrn och gick in efter Kate. Just då kom mamma in i hallen.
"Hej, du måste va...?".
"Kate".
"Åh, hej Kate, trevligt att träffas".
"Detsamma" sa Kate.
"Kom nu, Kate" sa jag och tog hennes hand och drog upp hennes för trappan.
När vi kom  in i rummet slängde jag mig på sängen.
______________________________________________________________________________________

Mer? KOMMENTERA


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0